14 jun Erik Lindberg
Erik Lindberg
Erik Lindberg är professor i historia och verksam vid Uppsala universitet. Hans forskning är inriktad mot ekonomisk och social historia med särskilt fokus på institutioners påverkan på människors levnadsförhållanden.
Eriks forskningsområden är ekonomisk och social historia. Tidsmässigt har han behandlat olika historiska problem från 1600-talet fram till mitten av 1900-talet. Geografiskt fokus har legat på nordvästra Europa (Sverige, England och det norra tyskspråkiga området). En röd tråd i forskningen har varit institutioners påverkan på människors levnadsförhållanden. Erik är särskilt intresserad av fördelning av sociala, politiska och ekonomiska resurser och de processer som utesluter människor från inflytande och från att ta del av resurser. Om man ska man samla Eriks forskning under någon beteckning, blir det ”uteslutningens mekanismer”.
I sin forskning har han bland annat behandlat hur internationell handel reglerades i Östersjöområdet under 1600-1700-talen, privata och statliga aktörers roll för en utbyggnaden av kustfyrar i England och Sverige under 1600-1800-talen, varför Sverige gick från att ha ett av Europas sämsta och mest decentraliserade system av vägunderhåll till det mest centraliserade under 1930- och 40-talen, samt ”ofritt arbete” i Sverige inom ramen för tjänstetvånget fram till 1885 och legostadgan fram till 1926.
Foto: Mikael Wallerstedt
Böcker
Välfärdens vägar
Organiseringen av vägunderhållet i Sverige 1850–1944
Erik Lindberg
Historikern Erik Lindberg granskar hur svårt det var att reformera underhållssystemet av det svenska vägnätet till följd av ett långtgående individuellt och lokalt självbestämmande. Många förändringar kunde blockeras av enskilda individer eller lokalsamhällena. Förstatligandet av vägnätet 1944 var ett drastiskt mått för att frikoppla vägarnas underhåll från lokala intressen.