Välfärdens vägar

Vem bör sköta landets vägar? Det vi idag ser som en självklarhet – att staten ansvarar för vägnätet – är i själva verket en ovanlig lösning.

Från medeltiden fram till 1920-talet sköttes vägunderhållet på den svenska landsbygden av fastighetsägarna. Det utgjorde en del av deras skattebörda. I ett internationellt perspektiv var det en okonventionell modell: ett system som var extremt decentraliserat och ansvaret delades av hundratusentals personer.

Men vägar som inte underhålls förfaller snabbt och vägunderhållet i början av 1900-talet utpekades under lång tid som den svenska vägadministrationens akilleshäl. År 1944 övertog därför staten ansvaret för samtliga allmänna vägar, och även det är sällsynt internationellt sett. Dessförinnan hade det kommunala självstyret prioriterats framför försöken att förbättra vägarnas kvalitet generellt.

I Välfärdens vägar granskar historikern Erik Lindberg hur svårt det var att reformera underhållssystemet till följd av ett långtgående individuellt och lokalt självbestämmande. Många förändringar kunde blockeras av enskilda individer eller lokalsamhällena. Förstatligandet av vägnätet 1944 var ett drastiskt mått för att helt frikoppla vägarnas underhåll från lokala intressen.

I ett väl genomarbetat och noggrant presenterat material i sju kapitel lyfts här fram våra vägars historia och stora betydelse för kommunikationer när det gäller persontransporter och transporter av varor och tjänster.

Betyg 4/5, Håkan Philipsson, BTJ-häftet nr 16 2022

 

Lindbergs undersökning bidrar på detta vis inte bara med viktiga kunskaper om hur förvaltningen av rikets vägar under perioden utvecklades från naturahushållning till statligt ansvarsområde, den öppnar också upp ett fält av viktiga frågor som vi inom den socialhistoriska forskningen kan bygga vidare på.

Daniel Bodén, RIG nr 1 2023

 

Erik Lindbergs Välfärdens vägar är en föredömligt klar och överskådlig analys av en lång och komplicerad historisk process. Författaren förklarar med all önskvärd tydlighet hur det svenska systemet för väghållning fungerade (eller inte fungerade) och varför det kom att förändras vid 1900-talets mitt. Hans resultat kullkastar på viktiga punkter den bild som tidigare forskning har tecknat av utvecklingen.

Mats Hallenberg, Scandia 89:1, 2023