Andreas Hellerstedt

Andreas Hellerstedt är docent i idéhistoria och lektor i historia vid Mittuniversitetet i Sundsvall. Hans forskning har bland annat berört dygdebegreppets historia, 1700-talets offentliga avrättningar, furstespeglarnas utveckling från antiken till 1600-talet och synen på djurs rättigheter vid 1700-talets början.

Andreas disputerade 2009 på avhandlingen Ödets teater: Ödesföreställningar i Sverige vid 1700-talets början, som belönades med Johan Nordströms och Sten Lindroths pris. Han har därefter varit redaktör/medredaktör för volymerna Dödens idéhistoria (2022), Virtue Ethics and Education from Late Antiquity to the Eighteenth Century (2018), Shaping Heroic Virtue (2015) och Lärda samtal (2014). Han är ledamot i styrelsen för Karolinska förbundet.

Foto: Maria Andersson

Böcker

Fostran i purpur

De karolinska kronprinsarnas lärare och undervisning
Andreas Hellerstedt

I Fostran i purpur beskriver Andreas Hellerstedt de tankar om bildning, fursteuppfostran och statskonst som formulerades i Sverige under 1600-talet, och som låg till grund för den undervisning som de blivande kungarna Karl XI och Karl XII fick. Fram träder en bild av hjältar, alltså kungar och envåldshärskare, som av naturen särskilt begåvade och rustade att härska.

Läs mer »

Ödets teater

Ödesföreställningar i Sverige vid 1700-talets början
Andreas Hellerstedt

I Ödets teater berättar idéhistorikern Andreas Hellerstedt hur ödesföreställningar vävdes ihop med verkliga händelseförlopp och fick en meningsfull tolkning i 1700-talets Sverige. Försynen var den Guds plan efter vilken man menade att världen styrdes. Ödet var de naturliga orsaksförloppens kedja, och slutligen var Lyckan, Fortuna, namnet på den sinnebild som hade makten över detta svårbegripliga skeende.

Läs mer »